Vi ska aldrig förakta kunskap och att det finns såna som kan saker långt bättre än andra.
Både glädje...som experters akademiska strider.
Vad finner vi i självmördarens gravkista?
Allt och ingenting....
Söker man så kanske man inte finner nåt särskilt.
Dimman tätnar....och inte ens hjärtats GPS känslighet får oss genom Dödsskuggans dal.
Våra befogade frågor bråkar sig fram i en alltmer lång slingrande kö.
Varför...varför.....blir som ett livslångt mantra.
Många självklara frågor som eldas på av tärande skuldkänslor.
Utan att försjunka i intressanta siffror i självmordsstatistik så kan väl något sägas i saken.
Några punkter:
Är en för mänskligheten närvarande händelse.
Ingen mänsklig del som del av jorden..tid i historien..sociala livsammanhang och sociala livsmiljöer.
Här som där.....mer där än kanske just här.Inga undantag!
I vårt land så ser bilden ut på detta tämligen grovhuggna och okänsliga sätt:
Ca 1500 människor per år. 5 gånger fler än döda i trafikolyckor.
Fler kvinnor som försöker.....men "misslyckas". Använder oftare piller...ett mjukare dödssätt.
Männen färre försök men dör mer genom mer brutala och verkande sätt: hängningar..skjutvapen...bilen.
Män lyckas oftare...där kvinnor överlever.
Självmord för människor under 30 år är en av de vanligaste dödsorsakerna.
En hel del äldres död tolkar man som ett regelrätt självmord.
Men som i mycket annat är mörkertalet stort.
Och var mer exakt blir en sk normal död...det vi kallar för självmord?
Man ser skillnader i kulturer och religioner.
I kristenheten äger det rum mer än bland t ex katoliker.
Och känd förstådd och tolkad statistik så sker självmord mer rum i de östra delarna av Europa.
Och ett för många märkligt fenomen så är sanningen den att enligt svenska läkares egna undersökningar så sker ovanligt många självmord rum bland just läkare...också sjuksköterskor.
Var tredje läkare tänker regelbundet på det
.
Och som det framkom i ett samtal med en vän..så avstår familjen/släkten den så vanliga dödsannonsen i tidningen.
skammen och kanske skuldkänslor tycks inte platsa på tidningens familjesida.
Påminner i nån mening om den tid då en självmördare inte fick en anständig kyrklig begravning och där jorderesans slut ägde rum utanför kyrkmuren. Utanför sk helgad och välsignad jord!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar